Publicerad 2019-11-21
Kristina Yngwe (C) är ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen.
– Vi vill att näringen ska växa och att vi ska få bra förutsättningar för att producera. Att ta bort förprövningen såg vi som en del som efterfrågades i det, sa hon och baserade uttalandet på Livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion. Foto: Emma Sonesson


Förprövningens vara eller inte vara

Alnarps Grisdag hade val av inhysningssystem som tema och en av punkterna på agendan var huruvida förprövningen är nödvändig och uppfyller ett gott syfte eller om den mest är onödig, kostsam och krånglig.

Den obligatoriska förprövningen infördes 1973 och har funnits i sin nuvarande form sedan 1988. Upprinnelsen till diskussionerna om förprövningen på Alnarps Grisdag var det tillkännagivande som riksdagen i april skickade till regeringen om att ta bort det obligatoriska kravet på förprövning. Ett tillkännagivande kan liknas vid en uppmaning till regeringen att agera eller tillsätta en utredning kring en fråga.

Centerpartiet var ett av fem partier som stod bakom tillkännagivandet och ­partiets Kristina Yngwe förklarade ställningstagandet:

– I konkurrenskraftsutredningen 2015 lyfte man förprövningen som en kostnad och ett krångel för lantbrukarna. Även LRF har lyft fram det tidigare.

Johan Beck-Friis, generalsekreterare i Svenska Djurskyddsföreningen, menar att förprövningen kan ses som en försäkring på att ett stall uppfyller djurskyddslagstiftningens alla paragrafer, och att det är en trygghet för bonden att få stallet förprövat innan investeringen är förverkligad.

Ingen prestige

Kristina pekade även på en undersökning som definierat förprövningen som ett hinder för teknikutveckling och krea­tivitet. Samma rapport lyfter även problemet med att förprövningen saknar rättslig status och att den är resurskrävande och kostsam för både länsstyrelsen och lantbrukaren.

– Men det här är ingen politisk prestige, poängterade Kristina och berättade även att LRF på senare tid snarare efterfrågat utveckling än avveckling av förprövningen.

– Tycker näringen att det funkar bra som i dag eller att förprövningen bör utvecklas istället, så givetvis - då backar vi tillbaka. Vi säger inte att vi vet bättre än företagarna. Vi har fattat beslut baserat på de inspel vi har fått tidigare.
Kristina underströk även att djurskyddet inte skulle försvagas i det fall förprövningen skulle tas bort, utan att det bara handlar om att ta bort ett steg i byggprocessen, som kanske istället kan läggas på externa konsulter eller som ett större ansvar på lantbrukaren.

Förebygger systemfel

Johan Beck-Friis som är generalsekreterare i Svenska Djur­skyddsföreningen propagerade i sin tur för förprövningens existens.

– Förprövningen förebygger att fel byggs in i systemen, sa han och la till att processen öppnar upp för dialog, till exempel rörande smittskydd samt att den höjer näringens förtroende hos konsumenterna.

– Förprövningen kan definitivt moderniseras och effektiviseras. Men utan obligatorisk förprövning blir både djurskydd och bondeskydd sämre.

Från åhörarnas håll lyftes att det kanske inte nödvändigtvis är förprövningen som bör tas bort för att minska på regelbördan, utan att det kanske finns andra regelverk som är krångligare och gör mindre nytta.

Alnarps Grisdag är ett årligt samarrangemang mellan Institutionen för biosystem och teknologi, Skånes och Blekinges Grisproducenter, Partnerskap Alnarp och LRF Skåne. Lantmästarstudenter i årskurs två och representanter för näringen utgör majoriteten av åhörarna.

Förprövningsprocessen

  1. Lantbrukaren skickar in ansökan om förprövning till länsstyrelsen. Ansökan bör inkludera planritning, sektionsritning och situationsplan.
  2. Länsstyrelsen skickar ut bekräftelse på inkommen ansökan inom en vecka.
  3. Länsstyrelsen granskar handlingarna och skickar beslut senast åtta veckor efter ansökningens ankomstdatum. Ofta är beslutet förenat med olika villkor, exempelvis krav på antal sjukboxar, brandskydd eller ljusmängd.
  4. Från beslutsdatum har man tre år på sig att genomföra byggnationen. Klarar man inte tidsramen får man göra ny förprövning eller begära förlängning.
  5. Lantbrukaren anmäler till länsstyrelsen när stallet är klart.
  6. Länsstyrelsen besiktigar det färdiga stallet och kontrollerar att förprövningsbeslutet följts.
  7. Länsstyrelsen skickar skriftligt besiktningsbeslut.

Sveriges Grisföretagares ståndpunkt i frågan om förprövning

  • Förprövningen bör utvecklas, inte avvecklas.
  • Förprövningen bör få högre juridisk status. Utformningen av ett förprövat stall ska inte senare kunna underkännas i en djurskyddskontroll, såvida inte en ändring av djurskyddsregelverket skett, med tillhörande rimlig övergångsperiod före regeln träder i kraft. För nybyggda stallar bör övergångstiden vara längre, alternativt kan de kompenseras för regelanpassningar.
  • Förprövningen bör göras likvärdigt oavsett vilket län det gäller.

Emma Sonesson
Grisföretagaren