Både produktion och pris borde stiga

Svenskt Kött gav Novus uppdraget att undersöka svenskarnas attityd till svenskt kött, importerat kött och klimatpåverkan. Åtta av tio kan tänka sig att minska sin konsumtion av importerat kött med tanke på att svenskt kött har lägre klimatpåverkan. Drygt hälften tror att djuruppfödning kan bidra till biologisk mångfald och vara bra för miljön. Närproducerat och svenskt upplever man som viktigast för att äta hållbart. Hälften tror att de viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan i Sverige är att minska matsvinn och fossil energi.
Det är glädjande läsning att konsumenterna ser svenskt kött som ett hållbart alternativ. Köttätare uppmanas ofta att välja kött från gräsbetande djur. Det är jättebra med gräsbetande djur för vi har mycket outnyttjad mark som inte lämpar sig för odling, men som ger ypperlig föda till betande djur som samtidigt bidrar till biologisk mångfald och öppna landskap.
Sen kommer vi till de ”svartlistade” spannmålsätande djuren. I inledningen i Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för griskött kan läsas att grisproduktionen kräver stora mängder foder som tar åkermark i anspråk. Här finns ett jobb att göra när det gäller att informera, framförallt om de svenska spannmåls­ätande djurens betydelse i kretsloppet i Sverige, som är självförsörjande på spannmål.

Vad man bestämmer sig för att odla beror på en mängd olika saker, men framförallt beror det på risken i förhållande till insatsen. I Sverige med vårt varierande klimat och väder lämpar sig olika spannmålsgrödor bra över i princip hela landet. Prispressen på livsmedel innebär att vi odlar ”säkra grödor” efter de förutsättningar vi har vad gäller markens förutsättningar, avsättning för produkterna, möjlighet till bevattning, kontraktsodlingar av specialgrödor med mera. Vi odlar olika sorters spannmål för att få olika mognadstider och på så sätt öka möjligheten till bra kvalitet. Det vi inte kan rå över är vädret som har en stor betydelse för skördetid och kvalitet. I de områden där spannmålsodling dominerar finns mer gris-, kyckling- och äggproduktion av naturliga skäl.
I diskussioner om att djuren äter det vi människor skulle kunna äta måste vi lyfta det faktum att mycket av den spannmål som odlas inte klarar dagens krav för humankonsumtion. Det kan exempelvis röra sig om vete med fel falltal för brödbak, maltkorn med för höga proteinvärden och grynhavre med fel färg. Den spannmål som inte klarar kvalitetskraven klassas som foderspannmål. Vissa år är det överproduktion på världsmarknaden av spannmål, med låga priser som följd. Vad är väl bättre än att foderspannmål producerad i Sverige förädlas genom våra svenska djur som är friskast och har lägst antibiotikaförbrukning i hela EU?

De spannmålsätande djuren har en given plats i kretsloppet. Grisarna är även i dag hushållsgris men på lite annat sätt än förr, och mycket av livsmedelsindustrins restprodukter återbrukas av den resurseffektiva grisen. Gödseln ger sedan näring till jorden och växterna efter de behov som finns. Det animaliska proteinet behövs. De länder med högst klimatpåverkan måste bli lika bra som de med lägst påverkan. Med tanke på det borde svensk grisproduktion öka istället för att minska och priset likaså!

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare