Publicerad 2019-05-20
Lotta Henrysson, Svenska Köttföretagen, Theo Weinans, Topigs Norsvin, Johan Thuresson, Löderups Gris, Kimmie Nissen, Topigs Norsvin, Mathias Hellström, Stäholms Lantbruk och Anders Wärleus, Bodarp, på studieresa i Nederländerna. Saknas på bilden gör Åsa Bönnestig, Svenska Köttföretagen, som håller i kameran.Foto: Åsa Bönnestig


Svenskar på studieresa till Z-linjens hemland

I början av april åkte ett gäng svenska livdjursuppfödare tillsammans med representanter från Svenska Köttföretagen på studieresa till Nederländerna. Resan innehöll två gårdsbesök samt en träff med representanter för Topigs Norsvin.

Den nederländska grisuppfödningen är i stor utsträckning specialiserad, att ha både suggor och slaktgrisar är inte så vanligt. I dag finns det runt 870 000 suggor i landet. På samma sätt som i Sverige har det skett en betydande storleksrationalisering på senare år. Enligt prognoserna kommer antalet grisar att minska de kommande åren.
Grisuppfödningen är huvudsakligen koncentrerad till de södra och östra delarna av landet. I norr finns bara fem procent av grisarna, medan det finns 2 000 grisar per kvadratkilometer i de gristäta områdena.

I Holland är det stort fokus på miljö i samband med animalieproduktion. På gårdarna som besöktes separeras urin från gödsel och gödseln kyls sedan till 15 grader, allt för att minimera ammoniakavgången. Gårdarna i Holland ligger ofta i anslutning till byar och rening av luften som kommer ut ur stallarna är obligatoriskt.
 

Van Der Meijdens gård är med i ett djurvälfärdsprogram och fixeringsbåsen i BB-boxarna är därför något större än i en ordinarie besättning. Stor vikt läggs vid temperaturen i stallet. Målet är att det ska vara 18 grader hos suggan och 32 i smågrishörnet. Kylande luft tas in via spalten, den kallaste luften riktas mot suggornas huvuden. Foto: Lotta Henrysson

Visningsgård

En av gårdarna som besöktes var Van Der Meijden Groep som har 1 000 TN70-suggor och dessutom en egen kärndel av renrasiga hondjur. Djuren sköts av tre anställda.

Gården, som brann ner för några år sedan hade nu byggts upp igen, med transparens, miljö, välfärd för både djur och djurskötare samt brandsäkerhet i fokus. Målet var att skapa en uppvisningsbar gård med möjlighet att marknadsföra grissektorn och gården. Den är därmed byggd för att kunna ta emot besök, med fönster ut över stallarna från ett konferensrum. Verksamheten är diversifierad med bland annat konferenser, restaurang och kurser på olika nivåer för djurskötare eller andra i grisbranschen.  

Stor vikt läggs vid att hålla koll på suggornas vikt och kondition och suggorna vägs flera gånger under grisningscykeln. Dessutom kollas späckmåttet och utfodringen justeras efter kondition och antal smågrisar i kullen.

Van Der Meijden har även valt att satsa på ett miniblötfodersystem till smågrisarna, vilket hade gett fler och jämnare avvänjningsgrisar, mindre arbete och mindre behov av amsuggor.

Vid mötet med Topigs Norsvins avelsmanager Ron Hovenier, berättade han om renrasaveln på Topigs Z-linje. Z-linjen, korsad med Norsvins lantras, utgör den hybrid som kallas TN70 och är vanligt förekommande i svenska bruksbesättningar.

I aveln är det stort fokus på att avla för att suggorna själva ska kunna ta hand om sina egna smågrisar. En del i det är att avla för ökat antal spenar och i dag har Z-linjens avelsdjur 15,7 spenar per sugga.
 

Källa: Ron Hovenier/Topigs Norsvin


Hållbar avel

Ron berättade även att det är stort fokus på djurvälfärd, bland annat smågrisöverlevnad, bland holländska konsumenter. Han menar att det inte är någon mening med att ytterligare öka antalet levande födda små­grisar, då de i sådana fall skulle bli mindre och mer ojämna i kullen. Det bästa är att avla för suggor med kompetens att ta hand om sina smågrisar för att bidra till en ökad smågrisöverlevnad och därmed bättre djurvälfärd, menar Ron.

Ett annat exempel på långsiktig strategi inom aveln är att det ingår flera faktorer i avelsmålet som inte ger direkt utfall i bättre ekonomi för grisföretagaren, men som Topigs Norsvin ser som nödvändiga ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett exempel är avel mot galtlukt och ett annat är avel mot aggressiva djur.

Källa: Lotta Henrysson/Svenska Köttföretagen
 

Resultat för Van Der Meijden Groep
Antal levande födda smågrisar 15,7
Antal dödfödda 0,8
Anatal avvanda smågrisar per kull 14,1

Källa: Van Der Meijden Groep

Emma Sonesson
Grisföretagaren