Publicerad 2019-04-17
Nyligen genomfördes en sambedömning hos en av Svenska Köttföretagens livdjursproducenter, NorPig.
– Vi avelstekniker var väldigt samstämmiga. Vi kanske inte alltid hade exakt samma gradering, någon kanske hade satt en tvåa och någon annan en trea. Men när vi diskuterade efteråt förstod vi varandras resonemang, berättar Åsa. Foto: Lotta Henrysson


Renrasiga vita djur testas av avelstekniker

Sverige bidrar med två olika typer av data till Topigs Norsvins avelsdatabas för moderdjuren; registreringar från WinPig samt data från fälttest av renrasiga djur. Nytt för i år är att fälttesterna kommer att göras av avelstekniker istället för av gårdens personal. Det övergripande målet är att få fram hållbara djur med bra avelsvärde.

Sedan Avelspoolen och Quality Genetics slogs samman 2014 under Svenska Köttföretagen har arbete pågått med att likrikta arbetet, så att alla livdjursproducerande besättningar jobbar på samma sätt.

Att förse avelsdatabasen med relevanta data är av största vikt för att kunna bedriva effektiv avel mot de mål som avelsbolagen satt upp. En del av registreringarna görs i WinPig, och registreringarna sänds sedan till Topigs Norsvins avelsdatabas.

– I WinPig registreras exempelvis antal levande födda och antal avvanda smågrisar, men även eventuella missbildningar och defekter. De första åren efter Svenska Köttföretagens bildande har en stor del av vårt arbete handlat om att få överföringen av data att fungera mellan WinPig och TopigsNorsvins databas. Nu flyter det på bra, och nästa steg är att likrikta fälttesterna, berättar Åsa Bönnestig, som är avelschef på Svenska Köttföretagen.

 

Åsa Bönnestig är avelschef inom gris på Svenska Köttföretagen. Hon är en av dem som kommer att agera avelstekniker och fälttesta renrasiga djur.Foto: Emma Sonesson

Avelstekniker gör fälttest

Att fälttesta har hittills inneburit att väga djuren, kontrollera spenarna och göra en övergripande bedömning av djurets exteriör, något som livdjursproducenten själv ansvarat för att göra vid omkring 150 dagars ålder på renrasiga, inklippta hondjur.

– Nytt för i år är att en avels­tekniker ska göra fälttestet, att exteriörbedömningen blir mer ingående och att djuren även ska späckmätas. När det gäller exteriören kommer vi att bedöma framben, bakben, rygg, klövar och rörelser var för sig, säger Åsa.

Resultaten från fälttesterna sänds sedan till TopigsNorsvins databas, och tillsammans med registreringarna från WinPig ligger de till grund för avelsvärderingen av djuret.

– En del av egenskaperna ligger med i avelsmålet, andra är så kallade hjälpegenskaper som hänger samman med någon annan egenskap i avelsmålet. Exteriöregenskaperna kommer och går i avelsmålet. Att samla in data om exteriören handlar även om att hålla koll på hur den utvecklar sig. Drar det för mycket åt ett håll kan det bli ett problem, då kanske den egenskapen måste integreras i avelsmålet för att få till en justering, förklarar Åsa.

Krav från Topigs Norsvin

Om värderingen visar att djuret är bra kan det antingen användas som rekryteringsdjur eller säljas till en hybridproducent. Håller gyltan inte måttet slås hon ut.

Att fälttesterna ska göras av en avelstekniker är ett krav från Topigs Norsvin, och sker på samma sätt i övriga länder dit de säljer sin genetik. Att förändringen görs just nu förklarar Åsa med att Sverige helt enkelt är redo; det datatekniska fun­gerar och yorkshiredjuren utgörs snart uteslutande av Topigs Z-linje.

Fälttesterna ska göras av Lotta Henrysson och Åsa Bönnestig på Svenska Kött­företagen. Dessutom kommer tjänsten att köpas in av Carina Andersson, som tidigare arbetade på Quality Genetics. Med jämna mellanrum kommer fälttestarna att kalibrera sina ögon på gemensamma sambedömningar tillsammans med avels­tekniker från andra länder, allt för att säkerställa att de bedömer likadant.

 

– Generellt har grisproducenterna i Sverige större fokus på exteriör och spenkvalitet än kollegorna i andra länder. I andra länder är det mer fokus på andra värden, som ofta har större ekonomisk betydelse, berättar Åsa.Foto: Lotta Henrysson

Kostnad på avelsavgifterna

Enligt Åsa innebär det nya sättet att genomföra fälttester en positiv förändring.

– För livdjursproducenterna innebär det att att de avsätter en person för jobbet nu när vi kommer ut och gör det och vi ansvarar för att registrera och sända in datan från fälttesten. Det här innebär också att Sverige i större grad har påverkan på exteriöregenskaperna i avelsdatabasen. Det finns ju miljö­effekter på exteriör också.

På frågan om det inte blir dyrt att låta ambulerande tjänstemän göra jobbet svarar Åsa:

– Att vi genomför fälttesterna är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta ha genetiken i Sverige och för att vi ska kunna garantera en hög kvalitet över tiden. Visst blir det en extra kostnad, men denna kostnad har vi med i avelsavgifterna.

Det nya arbetssättet gäller för renrasig Norsvin lantras och TopigsZ. Huruvida arbetssättet kommer att bli likadant för DanBreds moderdjur fram­över kan Åsa inte svara på i dags­läget.

Emma Sonesson
Grisföretagaren