Publicerad 2019-01-26
Margareta Åberg arbetar som grisexpert på LRF Kött. Bilden är från EU-kommissionens senaste möte om svanskupering på Grange utanför Dublin.
Foto: LRF Kött

Svenska grisar – föredöme med knorr

Knorr på grisen är en självklarhet i Sverige, men hos majoriteten av grisuppfödarna i Europa är det en utopi. Dilemmat diskuterades i november på ett möte på Irland.  

Mötet var arrangerat av EU-
kommissionen och deltagarna var huvudsakligen myndighetspersoner, men även representanter för djurvälfärdsorganisationer, en irländsk lantbrukare och inbjudna experter. En av dem var Margareta Åberg, LRF Kött.
– Sverige är mycket respekterat inom EU för det faktum att vi föder upp grisar med knorr, berättar hon.

Två flugor i en smäll

Svanskupering har de senare åren hamnat i fokus allt mer och mötet var det tredje liknande på samma tema.

– Jag tror att det hänger samman med One Health. Rutinmässig svanskupering och antibiotikatilldelning används för att maskera brister i miljön som stressar grisen eller gör den sjuk. Med knorr på grisen slår man två flugor i en smäll. Då går det inte att ha dålig miljö och då behövs inte heller de mängderna antibiotika, förklarar Margareta.

Redan 1994 blev det förbjudet att inom EU tillämpa rutinmässig svanskupering. Fortfarande kuperas dock 98-99 procent av grisarna i unionen.

– Andra länder har helt enkelt tagit sig rätten att tolka reglerna så som det passar. Det betyder att de menar de har tillåtelse att kupera. ”Vi måste, annars får vi svansbitning”, säger de. Det här sätter demokratin ur spel, det visar på en bristande respekt för vad vi gemensamt kommit överens om, säger Margareta, och poängterar att det dock inte är lantbrukarnas fel.

– Bönderna måste ges de verktyg som de behöver. De måste få veta varför det här är viktigt och hur de ska göra.

Friska djur är lönsamma

Många grisuppfödare inom EU kräver merbetalning för att de ska sluta kupera.

– Att ta bort en kroppsdel på grisen för att det är för dyrt att inte göra det, det tycker jag är märklig logik. Att se till att djuren mår bra ska inte vara ett ändamål för merbetalning. Mer betalt kan man få om man gör något utöver det, exempelvis som det är med rapsgris- eller ekogrisuppfödning.

Ett incitament för EU-länderna att marschera i takt när det gäller att sätta knorr på de europeiska grisarna är den omfattande handeln med livdjur som sker.

– Danskarna som trots allt ligger i framkant kan ju inte leverera smågrisar med knorr till Tyskland, om tyskarna inte har system för att antera det, säger Margareta.

Att en frisk och glad gris växer bra och är lönsam är dock något som allt fler får upp ögonen för.

– Spanjorerna var emot att släppa de dräktiga suggorna lösa, men nu säger de att det är det bästa som hänt. Suggorna är friskare och mjölkar bättre, vilket ger lantbrukaren en bättre ekonomi. Det kan bli samma sak med knorren. Men de vågar inte ta steget förrän de har kniven på strupen.

Ett frågetecken är de svansskador som trots allt finns på grisar som fötts upp med knorr. Siffror på mellan en och tre procents svansskador figurerar för svenska och finska grisar, registrerade på slakteriet. Men begreppet svansskada är brett.

– Duktiga djurskötare kan upptäcka svansbitning tidigt, innan det hunnit bli ett djurvälfärdsproblem. Sverige har fått i uppdrag att undersöka om det går att hitta en mall som beskriver olika grader av svansskador. Vi ska komma ihåg att det trots allt förekommer svansbitning även på kuperade grisar.

Hållbart är framtiden

Kontentan av mötet blev att det är viktigt att fortsätta jobba för grisuppfödning med knorr, något som gynnar både djurvälfärd och världshälsan. Alla medlemsländer ska ha upprättat handlingsplaner på området innan slutet av 2019.

– Exempelvis Nederländerna upplever stora påtryckningar från allmänhet och djurvälfärdsorganisationer.
Konsumenternas intresse, hållbarhet och klimat har kommit mycket högre på agendan, och Sverige betraktas som föredöme på området, konstaterar Margareta.

Emma Sonesson
Grisföretagaren