Praktiska tips: skicka  rätt djur till slakt 

En ny vägledning för bedömning av djurskydd på slakterier tydliggör kraven på djurens status vid ankomst till slakt. Vägledningen började gälla redan den 10 maj och har sedan dess kompletterats. Det blir därmed lättare att veta vilka djur som kan skickas till slakt. Dessutom ska nya kontaktvägar öppnas mellan besättningen och slakteriets veterinär.

Vägledningen från Jordbruksverket i samarbete med flera myndigheter riktar sig till Livsmedelsverkets veterinärer på slakterierna och länsstyrelsens djurskyddspersonal. Gård & Djurhälsan har tillsammans med LRF, Svenska Köttföretagen och branschorganisationerna för respektive djurslag jobbat intensivt det senaste året med att försöka påverka arbetet med vägledningen.

Intentionen med vägledningen är att det ska bli lättare för Livsmedelsverkets veterinärer att göra en korrekt och likriktad bedömning av djurskyddet innan slakt. I vägledningen poängteras vikten av att slakteriföretagare, lantbrukare och transportörer ska erhålla information utan fördröjning från besiktningsveterinären på slakteriet, så att eventuella brister kan åtgärdas.

Förutsägbar bedömningsgrund

Man konstaterar att djurskyddet under transport och på slakterierna i Sverige är bra, men att det är viktigt att bedömningen ska vara möjlig att förutsäga och ge förutsättningar för snabba åtgärder vid eventuella brister.

Man anser att det finns en risk att djur kasseras i onödan på gårdarna som följd av otrygghet kring hur bedömningen av djurskyddet kommer att ske vid slakteriet. Dessutom har den tidigare vägledningens införande lett till stor mängd information till länsstyrelserna så att viktig information riskerat att försvinna i mängden.

Medskickat veterinärintyg

En viktig nyhet är att det nu öppnats en informationskanal till besiktningsveterinären. Som djurägare ska man kunna ge information om slaktdjuren som bifogas med slaktsedeln. Det skulle kunna utgöras av en djurskyddsdeklaration, en journalanteckning, dräktighetsundersökning eller dylikt dokument där veterinär eller annan rådgivare intygar och beskriver skadan, dess orsak och eventuell åtgärdsplan. Det kan rekommenderas att kontakta besiktningsveterinären om man är osäker på vilken typ av intyg som krävs. Ring då Livsmedelsverkets växel 018-17 55 00 och begär att bli kopplad till veterinärenheten på aktuellt slakteri.

Särskild transport

En möjlighet som finns är att ge djur som kan klara transport om de ges extra förutsättningar genom så kallad särskild transport. Det kan vara att de körs i eget fack med extra strö som gör färden skonsam för grisen. Det kan också ske genom att uppfödaren själv transporterar djuret även om registrering som djurtransportör saknas. Maxavståndet mellan slakteri och gård är då 50 kilometer.

Chansa inte!

Foto: Emma Sonesson
Grundkraven för djur som ska till slakt är att de är i skick att transporteras och anses lämpliga som livsmedel. Är du osäker, kontakta din veterinär och håll dig uppdaterad om förhållandena och kraven på slakteriet genom Livsmedelsverkets besiktningsveterinär och din transportör. Vägledningen i sin helhet finns att ta del av på Jordbruksverkets hemsida.

Drivning av djur

Drivning av djur ska ske utan slag och skarpa ljud. Elektrisk pådrivare får inte användas på djurbesättningen. Grisar ska vara märkta med leverantörsnummer med öronbricka eller tatuering

Foto: Maria Lindberg
godkänt av Jordbruksverket. För många tatueringar kan ge upphov till misstanke om drivning med hammare.

Max bråckstorlek

Grisar med bråck kan skickas till slakt under förutsättning att bråcksäcken saknar sår och inte når marken då grisen står upp. Navelbråcket storlek får inte överstiga 20 centimeter i diameter. Grisar med navelbråck på mellan 20 och 30 centimeter kan ges särskild transport åtskilt från de andra djuren.

Foto: Emma Sonesson

Svansskador

Många grisar med korta svansar kan ge upphov till misstanke om att svanskupering tillämpas. Ett intyg bör därför medföras slaktsedeln, gärna med kortfattad åtgärdsplan om hur framtida utbrott av svanskador ska undvikas, så att misstanken kan uteslutas. Skicka inte svansbitna grisar som har sårskorpan kvar på svanstippen. Om sårskorpan ramlar av under transporten blir såret öppet. Grisar med svanskador som inte är avläkta och de som är såriga eller med tydligt svullna svansar ska inte transporteras till slakteriet.Foto: Emma Sonesson

Foto: maria lindberg

Långa klövar

Grundkravet är att djuret ska kunna stödja på samtliga ben. Djuret ska inte uppvisa svårigheter att röra sig som följd av felaktig benställning eller felväxta och långa klövar som medför belastning på ballregionen.

Djur med långa klövar kan skickas till slakt om slaktsedeln medför dokumentation, exempelvis veterinärintyg, djurskyddsdeklaration eller journalanteckning från veterinär. Djur med långa klövar bör ges särskild transport.

Foto: Thinkstock

Förorenade djur

Många grisar med äldre gödselföroreningar kan ge skäl för misstanke om djurskyddsproblem. På slakteriet kontrolleras att inga kraftigt förorenade djur, utan endast enstaka måttligt förorenade djur från samma besättning förekommer. Tänk på att kontakta slakteriets besiktningsveterinär och bifoga slaktsedeln en förklaring om någon form av störning av fodersystemet eller andra problem förekommit som gett upphov till att grisarna anländer smutsiga till slakteriet.

Foto: Emma Sonesson

Hull

Slaktgrisar betraktas som unga djur och ska uppvisa normalhull vid ankomst till slakteriet. Bedömning av hull på vuxna grisar ska vara beroende av var i laktationen suggan befinner sig. För suggor gäller att inga djur med kraftig eller mycket kraftig avmagring får förekomma.

Tänk noga efter om den nyss fråntagna suggan med dåligt hull bör transporteras till slakteriet. Fundera över om tid för återhämtning kan vara en möjlighet eller om avlivning för kadaverhämtning är att föredra för djurets bästa.

Bogsår

Foto: Marie Sterning
Suggor med bogsår ska ha en opåverkad rörelseförmåga och opåverkat allmäntillstånd. Bogsår upp till två centimeter i diameter kan accepteras. Tidigare bogsår bör vara avläkta eller ytliga. Bogsår som är mellan två och fem centimeter i diameter kan ges särskild transport till slakt, men sår större än fem centimeter får inte förekomma.

Nyss fråntagna suggor med bogsår kan ges tid för läkning och hulluppbyggnad, gärna på djupströbädd några veckor innan de går på slakt. Alternativet är avlivning och kadaverhämtning.

Inget nytt, men tänk på att inte skicka:

  • Högdräktiga suggor senare än två veckor innan grisning.
  • Nygrisade suggor tidigare än sju dagar efter grisning.
  • Djur med oläkta sår, exempelvis svansskador.
  • Grisar direkt efter utfodring.

 

Maria Lindberg
Gård & Djurhälsan