På Flistad Skattegård uppförökar Jan Johansson och Bo Johansson, tillsammans med sina anställda, danska gener tänkta att i framtiden kunna användas av svenska grisföretagare. Det hela sker via import av fryst semin från det danska avelsbolaget DanAvl.  – Djuren med danska gener har hittills visat sig vara produktiva och lätthanterliga, berättar Jan.Foto: Emma Sonesson

Här uppförökas danska gener

I den lilla byn Flistad i Öster­götland finns den enda besättningen i Sverige som sysslar med uppförökning av dansk genetik, och det man på gården sett hittills av de danska generna verkar lovande inför framtiden.

På Svenska Köttföretagens seminstation i Hållsta finns ett antal galtar som har dansk Duroc i sig. Tanken är att de ska producera semindoser som ska kunna säljas till svenska grisföretagare, så snart avtalen mellan Svenska Köttföretagen och DanAvl är färdiga.  – Vår uppgift är att förse seminstationen med dansk genetik. Sedan är det upp till köparen att avgöra vilken genetik man vill ha i sin besättning, säger Jan Johansson.
På Flistad Skattegård har man bedrivit grisavel sedan 1990. Det hela började med svensk Lantras. På den tiden var den svenska Lantrasen eftertraktad ute i världen och man exporterade avelsdjur, exempelvis till Asien.

År 2000 byttes en del av Lantrasen ut mot Hamp­shire och några år därefter började man även med avel på svensk Yorkshire.

– Avel är egentligen produkt­utveckling. Det är fascinerande att se hur mycket man kan påverka genom avelsarbete. Det går så snabbt att ändra på egenskaperna hos grisar, menar Jan Johansson, som driver gården tillsammans med sin bror Bo Johansson. 

När aveln i Sverige lades ner och förfrågan om att uppföröka danska gener dök upp, såg bröderna Johansson det som en intressant utmaning.

– Man har alltid hört talas om danskarnas grisuppfödning, att de är företagsamma och har en stor population. Vi såg det som en möjlighet att prova något nytt, berättar Bo.

Uppförökning, inte avel

– Smågrisarna med danska gener är jämnstora och livskraftiga när de föds, tycker Maria Svensson, som ansvarar för grisningsavdelningarna på Flistad Skattegård.  Var tredje vecka grisar 26 suggor. Målet är att fem i varje grupp ska vara betäckta med någon av de danska vita raserna och fem med dansk Duroc.
Vid årsskiftet 2012-2013 betäcktes de första Hampshire­gyltorna i Flistad med dansk Duroc från DanAvl. Avkomman från varje generation betäcks i sin tur även den med dansk Duroc. Ju fler generationer man korsar in med Duroc, desto lägre andel gener från Hampshire innehåller avkommorna. De djur på Flistad Skattegård som i dagsläget har högst andel av DanAvls genetik i sig är danska till 87,5 procent.

På de vita raserna betäcks svensk Lantras med dansk Lantras och svensk Yorkshire med dansk Yorkshire. Hittills har det fötts omkring 40 kullar med dansk Duroc och 60 kullar med någon av de danska vita raserna på gården.

– Någon avel är det egentligen inte alls frågan om längre, utan uppförökning av gener från DanAvl. Syftet är att man som svensk grisföretagare i framtiden, i samförstånd med sitt slakteri, själv ska kunna välja vilken genetik man vill använda, DanAvls eller TopigsNorsvins, förklarar Bo.

Distributör av all genetik i Sverige är Svenska Köttföretagen.

– De bästa avkommorna med danska gener i har vi behållit för egen rekrytering. Omkring 150 vita hybrider finns kvar på gården i väntan på att de ska kunna säljas som livdjur. Några galtar med Durocgener i har gått till seminstation och resten av djuren har slaktats, berättar Jan.

Omfattande provtagning

Orsaken till att man successivt korsar in den danska genetiken på svenska djur, istället för att importera levande djur, är att det är det säkraste sättet smittskyddsmässigt.

– Att importera levande djur skulle innebära en risk att få med exempelvis PRRS och MRSA, som är vanligt i Danmark, förklarar Bo.

Nu kommer istället de danska generna till Flistad i form av frysta seminstrån. Anledningen till att de är frysta är att de provtas för en rad olika smittämnen innan de är redo att användas. Provsvaren hinner inte bli klara innan spermierna blir för gamla, om de inte fryses. Men att jobba med fryst semin är inte okomplicerat.

– Det är väldigt noga hur man gör när man tinar upp och blandar till doserna. Spermierna i doserna som varit frysta lever bara i fyra timmar, så det är ännu viktigare än vid seminering med traditionella doser, att man seminerar vid exakt rätt tidpunkt, berättar Jan.

Positiva erfarenheter

Ännu finns det ingen gris i Flistad som är helt och hållet dansk, men erfarenheterna så här långt tyder på att de danska generna ger produktiva och trevliga djur. 

– Vi har haft förmånen att testa olika genetik och raser genom åren. Det vi kan säga hittills om grisarna som har danskt avelsmaterial i sig är att de är väldigt robusta. Suggorna är lugna och försiktiga och några problem med distopp eller aptitproblem under digivningen har vi inte märkt av. Grisarna med dansk Duroc i verkar klara av att växa väldigt fort utan att det straffar sig på exteriören, säger Jan.

– Kanske beror suggornas egenskaper på att Dan­Avl länge haft LG5, levande grisar dag fem efter födseln, med i avelsmålet, funderar Maria Svensson, som an

De danska generna kommer till gården i frysta strån som förvaras i flytande kväve. När de ska användas tinas de försiktigt upp vid en specifik temperatur, blandas med spädningsvätska och semineras därefter enligt gängse rutin.

 

svarar för grisningarna i besättningen.

 

Flistad Skattegård

Ägs och drivs av: Bröderna Bo Johansson och Jan Johansson.

Var: 1,5 mil väster om Linköping.

Anställda: Bo Asmundsson, Johannes Rydqvist och Maria Svensson, totalt 2,5 tjänster.

Grisuppfödning: 200 suggor integrerat. Säljer årligen mellan 600 och 1 000 livdjur, i form av galtar, eliter och hybrider. Resten säljs till slakt.

Växtodling: Brukar 350 hektar. I växtföljden finns vanligen spannmål, raps, lin och matärt. En del av spannmålen används som foder till grisarna.

  Varje gris som har dansk genetik i sig måste märkas med ett speciellt öronmärke innan 21 dagars ålder. Betäckning, grisning och avvänjning ska dessutom registreras i DanAvls databas.

  Det gäller att hålla tungan rätt i mun vid betäckning och märkning av djur. Till sin hjälp har gänget på Flistad Skattegård sex olika böcker där de noterar uppgifter om djuren.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren