Publicerad 2015-06-29

Flera fallgropar att se upp   för vid djurskyddsärende

Kristin Skeppsby är jurist och en av tre personer på LRF Konsult som arbetar med ärenden som rör just djurskydd. På senare tid har hon märkt av en ökad efterfrågan på hjälp, från lantbrukare som anmälts efter att ha skickat djur till slakt.

 – Det finns några saker som man som lantbrukare bör tänka på i den situationen, menar hon.

Anmälningarna från slakterierna kan enligt Kristin gälla allt från pungbråck och navelbråck till långa klövar, magra suggor och bogsår.

Kristin Skeppsby är jurist och arbetar med frågor som rör djurskydd på LRF Konsult. Foto: Emma Sonesson
Men vad sker egentligen vid en anmälan?

– När länsstyrelsen får in en anmälan från livsmedelsverkets officiella veterinärer vid slakterierna tas ofta en initial kontakt med veterinären och lantbrukaren. I vissa fall slutar ärendet där, annars gör länsstyrelsen ett kontrollbesök på gården, berättar Kristin.

Vid kontrollbesöket kan resultatet bli att länsstyrelsen konstaterar att det inte finns några brister eller att brister finns och då kan länsstyrelsen meddela föreläggade med eller utan vite alternativt bara påpeka bristerna i den kontrollrapport som följer ett besök. Om det skulle vara allvarliga brister kan ett omhändertagande vara aktuellt. Såtillvida ett omhändertagande sker så följer en prövning av om djurförbud ska meddelas.

– Den som inte är enig med länsstyrelsen efter ett kontrollbesök har rätt att yttra sig innan beslut om påföljder fattas. Redan här kan det vara bra att ta hjälp av jurist, säger Kristin.

Ingen preskriptionstid

Länsstyrelsens beslut om förelägganden, omhändertaganden och djurförbud kan överklagas till förvaltningsrätten. Syftet med den förvaltningsrättsliga processen avseende djurskydd är att skydda djur från lidande framåt i tiden, det anses alltså vara preventivt. Efter underrättelse från den officiella veterinären vid slakteriet, och en påföljande kontroll från länsstyrelsen där brister konstaterats kommer detta att generera i förelägganden att vidta åtgärder och därpå uppföljande kontroller från länsstyrelsens sida för att kontrollera huruvida de brister som påpekats i föreläggandet har åtgärdats.

– Det man ska komma ihåg är att länsstyrelsen enligt lag ska utfärda djurförbud efter flera förelägganden, även om det kan tyckas vara för bagatellartade förseelser, och även om djurägaren åtgärdat bristerna. Därför kan det vara bra att ta kontakt med jurist redan vid första föreläggandet, för att få råd om hur man bör agera i det enskilda fallet, säger Kristin.

Ett föreläggande preskriberas inte, även om bristerna är åtgärdade. Dock anser Jordbruksverket i sina riktlinjer att länsstyrelsen inte bör beakta förelägganden som är äldre än tio år.

Att en gris varit utsatt för svansbitning kan vara en anledning till att slakteriveterinären registrerar avvikelse. Foto: Emma Sonesson

Djurförbud livet ut

Om länsstyrelsen bedömer att gårdens djur far riktigt illa kan de utfärda djurförbud direkt. Annars meddelas ett djurförbud främst då en lantbrukare erhållit flera förelägganden eller flera gånger dömts för brott mot djurskyddslagen. ”Flera gånger” anses enligt Jordbruksverkets riktlinjer vara åtminstone tre.

– Dock räcker det med en enda dom avseende djurplågeri för att djurförbud ska meddelas, inflikar Kristin.

Ett djurförbud för en lantbrukare får självklart allvarliga konsekvenser.

– Det innebär inte bara att han eller hon blir av med sina djur utan även att den viktigaste inkomstkällan därmed försvinner. Djurförbud meddelas vanligen inte bara för det djurslag som man begått brott emot, utan för samtliga djurslag. Det innebär att den som fått djurförbud på grund av misskötsel av grisar, mest troligt inte heller får ha kvar sin hund eller katt, berättar Kristin och fortsätter:

– Ett djurförbud gäller vanligen livet ut, och för att bli av med det måste man begära omprövning. Länsstyrelsen kan i vissa fall meddela djurförbud till exempel enbart för klövbärande djur.

Se upp för strafföreläggande

Om länsstyrelsen vid kontroll iakttagit objektiva omständigheter om överträdelser mot djurskyddslagstiftningen är de skyldiga att göra en åtalsanmälan, det vill säga, skicka ärendet till åklagare. Den straffrättsliga processen som då uppstår syftar till att reglera händelserna som redan skett. Processen inleds vanligen med ett polisförhör.

– Vid ett polisförhör har man alltid rätt att ta med ett biträde, som kan vara en jurist. Utnyttja den möjligheten, uppmanar Kristin.

Det finns tre olika tänkbara scenarion i ett straffrättsligt ärende. Åklagaren kan välja att lägga ner ärendet, att meddela strafföreläggande, eller att väcka åtal för brott mot djurskyddslagen eller djurplågeri.

– Strafföreläggande upplevs ofta för den enskilde som en smidig väg att ta, som en genväg förbi en domstolsprocess. Men kom ihåg att den som godkänner ett strafföreläggande per automatik erkänner sig skyldig till brottsrubriceringen. Om rubriceringen är djurplågeri ska länsstyrelsen vid fällande dom eller undertecknat strafföreläggande meddela djurförbud, även om det anses uppenbart att brottet inte kommer att upprepas, påpekar Kristin.

Det är även viktigt att komma ihåg att strafföreläggandet har samma verkan som en dom. Därför skrivs den in i belastningsregistret. Om strafföreläggande inte erbjuds eller den misstänkte bestrider dras ärendet generellt vidare inför domstol. I straffskalan finns allt från böter till fängelse i upp till två år. Fängelsestraff för djurskyddsbrott är dock ovanligt.

Sammanfattningsvis har Kristin egentligen bara ett enda råd till den som blir anmäld för brister i djurhållningen:

– Skriv aldrig på något om du inte vet vad det innebär! Ta kontakt med jurist vid minsta tveksamhet, uppmanar hon.

Kom ihåg att:

Tre förelägganden medför djurförbud.

Föreläggande har ingen preskriptionstid.

Utnyttja möjligheten att ta med biträde vid polisförhör.

Ett accepterat strafföreläggande innebär att man erkänner brottet.

Ordlista

Föreläggande Ett beslut av en domstol eller myndighet som ofta innebär att den som beslutet gäller ska göra, alternativt upphöra att göra något. Exempel: En grisföretagare får ett föreläggande om att han eller hon måste vidta åtgärder mot långa klövar på suggor.

Förvaltningsrätt Allmän förvaltningsdomstol som handlägger frågor som rör djurskydd. Handlägger mål som främst rör tvister mellan myndighet och en enskild person. I Sverige finns tolv förvaltningsrätter.

Strafföreläggande Ersätter rättegång. Åklagaren kan meddela strafföreläggande om den misstänkte erkänner och det är klart vad det ska bli för straff. Om strafföreläggandet bestrids kan åklagaren väcka talan vid tingsrätten.

Tingsrätt Första domstolen vid brottmål. Tingsrätten handlägger och dömer i brottmål. Vid misstanke om brott är det dock polisens uppgift att utreda misstanken genom förundersökning. Ansvarig för förundersökningen är polis eller åklagare som också tar ställning till om målet ska vidare till domstol. I Sverige finns 48 tingsrätter.

Vite Ett penningbelopp kopplat till ett föreläggandet att vidta eller upphöra med viss åtgärd. Vite måste då betalas om myndighetens beslut inte följs.

Åtal Åklagaren har beslutat att ta ärendet vidare till domstol, väcka åtal.

Åtalsanmälan Innebär att länsstyrelsen lämnar ärendet, i den del som avser brott mot djurskyddslagstiftningen eller brottsbalken, till åklagare.

Resultatet av ett kontrollbesök från länsstyrelsen kan bli:

Inga anmärkningar

Anmärkning eller påpekande om brist

Föreläggande

Omhändertagande som nästan alltid följs av djurförbud

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren